Vikingaleden 2
Turer på Mälaren Start: Ca 40 km NNV om Stockholm, vid Sigtuna. Sträcka: Sigtuna-Skokloster-Ekoln-Bålsta Från Sigtuna går färden åt nordväst på Sigtunafjärden in i Håtunaviken. På Håtuna utspelades på 1300-talet Håtunaleken, som senare fick sitt efterspel i Nyköpings Gästabud. Turen fortsätter genom det smala Erikssund och här öppnar sig landskapet mer och skogen blandas upp med poker, äng och hagmark. Vid Skofjärden västra strand ligger Skokloster slott från 1600-talet, ett av stormaktstidens mest påkostade byggnadsverk. Till taket lät slottsherren Carl-Gustav Wrangel skeppa över 80 000 svartglaserade takpannor från Holland. Slottet har fått sitt namn efter det kloster som fanns på Skohalvön på 1200-talet. Nära slottet finns också ett motormuseum med Sveriges största samling av gamla bilar och motorcyklar. Några km efter slottet glider vi in i Ekoln, Fyrisån och Örsundaån rinner ut, och sätter kurs västerut mot det mäktiga 45 meter höga Arnöhuvud. Vid Sjö på Gorrans västra strand finns ett naturreservat med gammaldags slåtterängar, där bl a Upplands landskapsblomma Kungängsliljan pryder markerna i slutet av maj. Etappen avslutas vid södra änden av Lilla Ullfjärden. Härifrån går det sedan att köra kanotvagn till Kalmarviken om man vill fortsätta med etapp 3. Ortsnamnen Draget, Drageborg och Dragelund i trakten vittnar om att landtransporterna här har en lång historia. Allmänt om turerna Av Mälaren tillhör bara en mindre del Stockholms län. Den något nedsättande benämningen Grodhavet till trots, så är Mälaren ett fint kanotvatten. Naturen är omväxlande med stora och små öar, smala sund och vikar men även vida skärgårdsliknande fjärdar. Rikedomen på öar och sund där det sällan är långt till land ger intryck av både inlandsvatten och skärgård. För den kulturhistoriskt intresserade finns det mycket att se, säkert mer än tillräckligt för en veckolång tur på Mälaren utan att länsgränsen behöver överskridas. Mest känt är troligen Birka på Björkön, Sveriges första stad, som oförklarligt försvann för ett årtusende sedan och föll i sådan glömska att man länge tvistade om var den hade legat. Det var en entomolog, Hjalmar Stolpe , som återupptäckte den 1871, när hand grävde efter bärnsten med insekter i. Också av natursevärdheter har Mälaren mycket att erbjuda. Det milda klimatet på Mälaröarna har medfört att det på många ställen finns ädellövskogar med rik flora och ett intressant fågelliv. På flera öar finns den sällsynta misteln och i de näringsrika vassvikarna häckar brun kärrhök regelbundet tillsammans med änder och sumphöns. På Mälaren lämpar sig både kanadensare och kajaker. Men observera att kanadensaren är känsligare för blåst och hög sjö. Överhuvudtaget bör man undvika att korsa de större fjärdarna vid hårt våder. Som tröst kan nämnas att det finns vidsträckta grunda områden, vilket gör att vattnet värms upp förhållandevis snabbt på våren till glädje både vid frivilliga och ofrivilliga bad. Mälaren är också hårt belastad av båttrafik, vilket kräver uppmärksamhet både mot båtar och svallvågor. Undvik därför de tätast trafikerade farleder under den mest hektiska båtsäsongen. Övrigt Turen går lika bra att paddla åt andra hållet. Sträckan är iordningställd som kanotled. Turen ansluter till Vikingaleden 3 Se även broschyren Vikingaleden, Upplands-Bro m fl kommuner.