Fysingeån
Turer norr om stan Start: Ca 25 km N om Stockholm, strax N om Upplands Väsby. Sträcka: Löwenströmska-Fysingen-Oxundasjön-Rosersbergsviken Å-bredd: ca 2-5 m. Startplatsen vid Fysingens strand nås från den bortre infarten till Löwenströmska Lasarettet söderifrån räknat. Man passerar panncentralen och svänger höger mot stranden där en P-skylt finns nedanför några röda trävillor till höger. Fysingen är en grund slättsjö. Tyvärr håller den så sakteliga på att växa igen och stora ytor särskilt i norra delen fylls av vass och säv. Men fåglarna trivs. Här finns brun kärrhök, rördrom och rariteter som rosenfink och gråhakedopping. Vid färden norrut på Fysingen skymtar så småningom Vallstanäs säteri, som tillkom redan på 1600-talet. Strax efter Vallstanäs följer den vassbemängda vik där Fysingeån har sitt inlopp. Ån bjuder bl a på fascinerande närkontakt med E4:an, åkrar och sankängar, täta buskage och terrängpaddling i sitt nedre lopp. Sedan paddling genom Oxundadjön och den lilla ån ut i Rosersbergsviken till slutmålet vid badplatsen. Rosersbergs slott med anor från 1630-talet är värt ett besök. Sitt nuvarande utseende fick det omkring år 1800 Slottet är numera statligt byggnadsminne och är öppet sommartid för allmänheten. Allmänt om området 14 av turer går norr om stan, mest på åar och småsjöar. Flera av dessa är gamla vikingaleder kantade med runstenar gravfält. Långhundraleden är förmodligen den mest kända. Turerna börjar så långt upp i vattendragen som möjligt. Det innebär ofta dikespaddling i början med trångt om plats och lite vatten. Här är kanadensaren lämpligast, men kajak är också användbar. Jordbruksbygderna norrut är fattiga på sjöar men har istället länets rikaste tillgång på små åar och bäckar. I Roslagen i ost och nordost finns fler sjöar och landskapet är kuperat och skogigt. Paddling på åar blir aldrig enformig. Deras karaktär skiftar ständigt. De slingrar sig och skär spikrakt genom landskapet, flyter fram nere i djupa diken eller breder ut sig över sankmarker och kärr. Stränderna kantas omväxlande av åkrar och fält, hagmarker, vassdjungler, kärr och ibland skog och berg. Fågellivet är särskilt på våren rikligt och sättet att färdas gör det också lätt att komma nära inpå. Men inte bara naturupplevelser bjuds. Plötsligt dyker civilisationen upp i form av trafikleder, motorvägar, industriområden, järnvägar mm. Kontrasterna är minst sagt stora. Hälften av turerna paddlas bäst på våren vid högvatten. Landhöjning, uppgrundning och igenväxning hotar Upplands än så länge framkomliga vattenvägar. Många av dem med tusenåriga anor men numera bortglömda och på väg att försvinna. Tänk om de kunde restaureras med tid är. Övrigt Fysingeån svårframkomlig vid lågvatten. Oframkomlig sommartid pga igenväxning. Turen ansluter till Vikingaleden 1.