Blekinge skärgård 2
Turens karaktär: Skärgårdspaddling Från-Till: Ronneby - Hasslö - Sturkö - Torhamn - Karlskrona Den här turen genomkorsar både Listerbyskärgården i väster och Karlskronaskärgården i öster. Efter den fina arkipelagen mellan Kuggeboda och Almö följer Karlskronaskärgården, som ligger skyddad bakom ett band större och mindre öar från Hasslö i väster till Ytterön i öster. Här finns mycket som lockar till strandhugg. T ex badplatser med sandstränder, serveringar, cykeluthyrning om du vill träna benen lite också, bageri om du vill ha nybakat och vandrarhem om du tröttnat på tältet. Längst i öster ligger Torhamns grunda skärgård med låga gräsklädda öar, badklippor, sandbottnar och längst ut Utlängan och den genuina sommaridyllen Stenshamn. Alternativ start från Millegarne nära Göudden vid lugnt väder eller från t ex Bökenäs om det blåser. Naturligtvis går det också bra att med utgångspunkt från Karlskrona göra längre eller kortare rundturer i den omgivande skärgården. Allmänt om turen: Från väster till öster kan Blekingekusten delas in i fyra områden: Listerlandet, Karlshamns och Ronnebyskärgårdarna, Karlskronaskärgården och Ostkusten. Sammanlagt är kustlinjen närmare 20 mil lång och går man så djupt in i vikarna längs kust och öar som bara kanoten kan, bjuds vi säkert på omkring 100 mil spännande stränder. Till spänningen bidrar inte bara upptäckarivern utan också den mäktiga Hanöbukten som bland gör skäl för benämningen Nordens Biscaya när vinden ligger på. Det är kanske främst de två skärgårdsområdena mellan Karlshamn, Ronneby och Karlskrona som är intressanta för oss paddlare. Mellan Karlshamn och Ronneby är det ibland lite glest mellan öarna, men i gengäld finns den vackra skyddade innerskärgården vid Eriksberg, Tjärö och Järnavik. Större delen av Karlskronaskärgården ligger skyddad bakom ett band större och mindre öar från Hasslö i väster till Ytterön i öster. Vi har två kompletta ledbeskrivningar med kartor (1:50000) över skärgårdsområdena, dvs Karlshamns- och Ronnebyskärgårdarna resp Karlskronaskärgården. Blekingeskärgården är farbar hela sommarhalvåret, men vi rekommenderar sista hälften av juli och augusti då vattnet är härligt varmt och de flesta fågelskyddsområdena är tillgängliga (tillträdesförbud vanligen 1/4-15/7). Stränderna domineras av grov sten, klippor o berghällar. Sandstränder förekommer sällan. I väster t ex på Östra Bokön och i öster på en del låglänta gräsbevuxna öar i Torhamnskärgården och på enstaka fågelskyddade öar i Listerbyskärgården. Inlandsisen har på sin väg söderut slipat fram släta badklippor på nordsidan, men ofta brutit sönder berghällarna på sydsidan till stenblock och moränryggar långt ut i vattnet som bildar revlar och grynnor. Inte bara inlandsisen utan även krigsåren har lämnat spår efter sig i form av värn och fästningar längs kusten och än tydligare är spåren från stenhuggerinäringen under mitten av 1800-talet och nästan hundra år framåt i tiden. Det började på Tjurkö i Karlskronaskärgården och på många öar från Dunsö och österut såg vi prydligt upplagda högar och murar av stenskärv. Betande får och kor och även hästar är inte alls ovanliga på öarna i Blekinge skärgård o bidrar till att hålla landskapet öppet. Detta gör att det ofta går att hitta fina ängar och gräsplättar som gjorda för ett tält eller två. Karaktärsväxten i Blekinge skärgård är nog enen. Vi såg pampiga flera meter höga buskar och även träd av en liksom täta snår nästan som skogar. Blomsterprakten imponerade, bland klipporna växte gula mattor av fetknopp och käringtand och buketter av strandastrar i mängd och ängarna pryddes av vackert rosa nävor, vita prästkragar och djupblå kråkvicker. Nyponbuskar var vanliga och om man undvek närmare kontakt, kunde man glädjas åt rosor i alla färger från vitt till rött. Nästan var vi än befann oss i skärgården kunde vi alltid få syn på någon eller några av följande fåglar: skarv, havstrut, fisktärna, silvertärna, och knölsvan. Dessutom såg vi ofta storskrake, ejder, gravand, strandskata, häger och grågås. Utdrag ur loggboken DAG 4: Ronnebyån är farbar 4 km upp till Ronneby. Därför bestämde vi oss för att kombinera lite åpaddling med en god lunch i Ronneby. Färden gick via Harön mellan Yttre och Inre Stekön, söder om gästhamnen och in i åmynningen vid Ronneby hamn. Här var det skvalpigt och vi var glada att sydostvinden inte rev upp mer sjö i motströmmen i det trånga utloppet mellan höga stenkajer. Ronnebyån bjöd på närkontakt med allsköns motorbåtar som sällan visade hänsyn genom att sänka farten något under tillåtna 5 knop. Bland annat mötte vi sightseeing båten Rödspättan på både upp- och nervägen, en superbred trimaran som upptog minst halva åns bredd. Alla möten gick dock bra, frånsett lite vattenstänk in i sittbrunnen. Vi paddlade utan kapell i det varma soliga vädret. Längst in i Ronneby intill Söderbro vid torget angjorde vi vid en liten plattform till vänster. Därefter lunch på caféet vid torget, proviantering och vattenpåfyllning. Stärkta och vid gott mod återvände vi mot havet och Ronnebyfjärden, som vi följde söderut längs östra stranden. Badade vid den gamla stenhuggarhamnen där en cementerad stig ledde in i svalkande lummig ädellövskog. Vi rundade halvön Gö och gick in Kålviken där det ligger en badplats längst in vid bron över ån från sjön Bredasund. Här är det oerhört grunt, men en drygt decimeterdjup farled finns längs östra stranden vid Millegarne. Vi fortsatte uppför ån till sjön mest av nyfikenhet och för att se om det mot förmodan fanns någon bra tältplats, men som vi misstänkt var en stor del av stränderna vassklädda. Överallt gick hästar och betade och det hela utgjorde en rätt idyllisk tavla, men som sagt ingenting för tältande kanotister. Efter en kort runda på sjön återvände vi till å-mynningen och bron. Här är det lämpligt att avsluta turen om man inte vill runda Lindö och fortsätta mot Karlskrona (som vi gjorde) och in i den vackra Listerbyskärgården. Men tänk på att hela öppna havet ligger på här och att sjön kan bli svår utanför Gö och Lindö där det är fullt med grynnor och grund. Vi rundade Lindö i lugnt väder på kvällen och började vår jakt efter lämpligt nattläger. Vi hade nu kommit in i Listerbyskärgården som är fylld med fågelskyddsområden så det blev en hel del paddling innan vi nådde det fina lilla Ljungskär i utkanten av Arpös naturvårdsområde. En jättefin vacker ö med gott om tältningsmöjligheter och några får under befäl av en stor stöddig bagge som kom och inspekterade oss när vi satt och åt middag. Morgondoppet avslöjade dock att vattnet här var betydligt kallare än i Ronnebyfjärden. DAG 5: Här inleddes vår fantastiska utomskärspaddling på ett oljeblankt hav under brännande sol och klarblå himmel. Vi lunchade på den lilla holmen Gylvan och siktade sedan in oss på Kungsholmen, men styrde i verkligheten mot Sturkö, vilket resulterade i ett rejält arbetspass. Vid fyra-tiden kravlade vi oss upp på en liten berghäll nära Stavelsnäsudden med påtaglig träsmak i baken. Efter en halvtimmes återhämtning fortsatte vi genom gyttret av småöar utanför Sturkös sydspets mot Maltkvarn och Bökeskär, där vi reste vårt tält och dinerade under fullmånens sken. Vi hade passerat alla stor-öarna i Karlskrona på utsidan på blanka vatten. Framåt eftermiddagen blev sjöbrisen märkbar, men vållade inga problem. Vi höll ut långt från stränderna, eftersom sydsidan av öarna kantas av många grund och morän-revlar, vilket märktes tydligt utanför Sturkö där vi gick iland. DAG 6: I som lugnt varmt soligt väder paddlade vi via Inlängan söderut mot Utlängan och Stenshamn, där vi åt lunch i hamnen. Några som väntade på sightseeingbåten Wittus hörde sig för om vår tur och vi stod gärna till tjänst. Sen tog vi en promenad genom en av de mest idylliska bygator vi någonsin träffat på, kantad små söta sommarhus omgivna av prunkande trädgårdar. Ivrig avfärd mot Torhamn och väntande skrovmål, då lunchen i Stenshamn blev mager på grund av sinande förråd. På väg mot Ungskär lyckades vi irra oss in i ett före detta sund och numera ofarbar vik mellan Ungskär och Lungskär. Vi fick gå en bit och släpa kajakerna efter oss innan vi gav upp och istället rundade Lungskär på västsidan. På Vieskär med klippstränder och sandbotten blev det badpaus, men det var så grunt att det knappt gick att simma och folk tycktes kunna promenera obehindrat mellan småöarna. Det var kanske inte så konstigt att det var här vid Långören strax öster om Vieskär som den ryska ubåten gick på grund. Men i norrut lockade Torhamn och strax var vi iväg och landade i gästhamnen där vi lyfte upp kanoterna på en gräsmatta intill. Med tömda mat- och vattenförråd var de nu så pass lätta att såna lyft gick enkelt. Vi fick ett bord i skuggan och avslutade middagen med glass och kaffe. Mätta och belåtna korsade vi Torhamnsfjärden, passerade vägfärjan och rundade Ytterö och kom in i Karlskronas skyddade innerskärgård, där vi satte kurs mot Senoren. Vi paddlade runt till norra udden av Senoren och fortsatte mot Österholm som såg ut som en trevlig ö, men den gav ett ogästvänligt intryck och dömdes ut som nattläger. Istället fick vi syn på den smala udden Rävskär och för första gången tältade vi på fastlandet. Fin tältplats på gräsäng och stenpir ut till djupt badvatten. DAG 7: Så startade då sista dagens paddling mot Karlskrona. Men vi bestämde oss för en omväg och satte kurs norrut från Ramsholmarna mot Torpaviken innanför Säljö. Men veckans högtryck med åtföljande lågvatten stoppade framfarten redan öster om Långö, så vi paddlade tillbaka och gick istället väster om Långö där farleden fanns. Här mötte en skyddad liten skärgårdsidyll med badklippor och sommarstugor här och var inbäddade i lummig grönska. Vi paddlade längs med Säljös norra strand, avbröt med ett bad och fortsatte sedan runt udden ner genom sundet mellan Säljö och Knösö. I den smalaste delen på Knösösidan fanns imponerande klippor och bergsbranter, slipade och stötta och blötta tusentals år av inlandsisen. Vi rundade Knösöudden där en frisk sjöbris mötte och beordrade kapell på inför den sista sträckan västerut mot Karlskrona och Trossö gästhamn där kanotuthyraren mötte för att hämta sina kanoter. Vi gratulerade varandra till en härlig skärgårdspaddling med fantastiskt väder och firade med en rejäl lunch och jäsning på den närliggande Hamnkrogen innan vi styrde kosan hemåt. Fortsättning: Ronneby- och Karlshamn skärgård (Skärgården 1) västerut